Allmän inrikesförvaltning Medeltiden Statsöverhuvud och hov
egennamn institution
Enhet som fram till 1840 i Sverige inför konungen, eller för konungen i rådet, föredrog de ärenden som avgjordes av regeringen. Kansliet var i organisatoriskt avseende en skapelse av Axel Oxenstierna. År 1626 fick kansliet sin första kansliordning och blev då ett ämbetsverk med fast personal och stadgade former för ärendenas fördelning, beredning och expedition, samt för registrering och förvaring av handlingar. Kunglig Majestäts kansli var indelat i Rikskansliet eller dagliga kansliet och Riksarkivet eller gamla arkivet och stod över de andra kollegierna, eftersom kansliet också beredde och expedierade ärenden som hörde till andra kollegiers förvaltningsområden. Fram till 1801 kallades Kunglig Majestäts kansli i dess kollegiala form även Kanslikollegium.
Kuninkaallisen Majesteetin kanslia
Hallinnollinen virasto, jonka tehtävänä oli esitellä kuninkaalle asiat, joista hallitus päätti. Toimi 1624–1840 ja jakautui useampaan kansliaan eri vastuualueineen.
Herlitz, Nils , Grunddragen av det svenska statsskickets historia , Stockholm: Norstedt 1928 , 102, 105.
Nordisk familjebok. Konversationslexikon och realencyklopedi 1–38 , Stockholm: Nordisk familjeboks förlags aktiebolag 1904–1926 . http://runeberg.org/nf/
Wieselgren, Oscar & Nils Forssell & Arne Munthe & Arne (et al.) Forssell , Kungl. Maj:ts Kanslis historia. Kansliets uppkomst, organisation och utveckling intill 1840 I 1935 , 19, 23.