Om fullständig avskrift av dombok, använt från slutet av 1500-talet och särskilt efter 1614. År 1549 ålades häradshövdingarna att föra dombok för att två gånger per år sända dem till kammaren i Stockholm för kontroll. Beslutet ledde så småningom till att det uppstod konceptdomböcker, renskrifter för domarens eget behov och lagläsares renskrifter för häradshövdingen. Efter 1593 skulle en beseglad renskrift av tingsförrättarens privata dombok förvaras i häradskistan, häradets arkiv. Samma år stadgades att häradshövdingen skulle sända renoverade domböcker till kansliet. Stadgandena från 1593 förnyades 1602. Samma stadganden ingick också i den instruktion som 1602 gavs för ståthållare och fogdar i Finland. Efter 1701 saknas i de renoverade domböckerna ofta uppbud, lagfarter och inteckningar, och senast från 1712, också protokollen över de mål som underställts hovrätten för slutlig dom.
tuomiokirjauudistus
Marita Perssons dombokslexikon, http://www.domboksforskning.se/dombokslexikon.htm
Modéer, Kjell Åke , Historiska rättskällor: En introduktion i rättshistoria , 2 uppl. , Stockholm: Nerenius & Santérus förlag 1997 , 67.
Orrman, Eljas , Föreskrifter och praxis rörande domböcker i det svenska riket samt domboksbeståndet i finska arkiv intill 1809. Domboken som filologiskt och historiskt forskningsobjekt. Nordiska texter och undersökningar 30, s. 45-60 , Uppsala: Uppsala universitet. Institutionen för Nordiska språk 2007 , 45–49, 49 (används ej tillsv).
Svenska Akademiens ordbok, http://g3.spraakdata.gu.se/saob/