Förvaltningshistorisk ordbok

Beskrivning

Före prästvigningen med ordinanderna avlagt offentligt förhör vid domkapitel. Prästexamen stadgades i kyrkolagen 1686, men förekom redan från 1669. Examen stadgades igen 1824 och förutsatte efter 1846 ett godkänt predikoprov i domkyrkan, jämte en offentlig bibelförklaring. Akademisk slutexamen blev obligatorisk för prästvigning 1849. Prästexamen avlades därefter endast av dem som hade annan akademisk slutexamen än sacri ministerii candidatus-examen. Teologieprofessorer prästvigdes utan prästexamen efter 1798, filosofie-, juris- och medicineprofessorer i prästerligt ämbete inom sin profession efter 1750. Termen bör inte sammanblandas med det prov eller förhör som domkapitlet anställde med sökande till en prästtjänst. Prästexamen innefattade ursprungligen språktest i latin, grekiska och hebreiska, förhör över kunskaperna i filosofi, retorik, logik, etik, fysik, aritmetik och praktisk teologi samt trosartiklarna och deras förstånd, konflikter och andra frågor, biblisk historia, teologisk moral. Därutöver måste examinanden förklara några bibeltexter.

Finsk beskrivning

papintutkinto, pappistutkinto

Källor

Ekman, Fredrick (utarbetad af) , Systematisk samling af utdrag utur gällande författningar rörande ecclesiastik- och skolestaterne uti Storfurstendömet Finland med särskildt hänseende till Åbo Erke-stift I–II, III, IV–V , Åbo: Frenckellska boktryckeriet 1860–1864 , II (1864): § 19–42: 28–34.

Ekman, Fredrick (utarbetad af) , Systematisk samling af utdrag utur gällande författningar rörande ecclesiastik- och skolestaterne uti Storfurstendömet Finland med särskildt hänseende till Åbo Erke-stift I–II, III, IV–V , Åbo: Frenckellska boktryckeriet 1860–1864 , I (1864): I: § 196: p. 2, 5 och 7: 177–178.

Iso tietosanakirja I-XV , Helsinki: Kustannusosakeyhtiö Otava 1931–1939 , IX (1935): 1031 .

Iso tietosanakirja I-XV , Helsinki: Kustannusosakeyhtiö Otava 1931–1939 , IX (1933): 782 .

Karlsson, Göran , Iso ruotsalais-suomalainen sanakirja , 358 , Helsinki: Suomalaisen Kirjallisuuden Seura 1982–1984 , II: 748.

Kyrko-Lagen af 1686 och Kongl. Förordningen, huru med Rättegång i Dom-Kapitlen förhållas skall, af den 11 Februari 1687, samt Författningar, som dem upplysa, förklara, ändra eller tillöka; så ock i särskilda mål utfärdade Kongl. Bref, Resolutioner eller Utslag, som tjena till upplysning om rätta förståndet af Kyrko-Lagen och förordningen om Rättegång i Dom-Kapitlen; På Konungens befallning utgifna , Upsala: Tryckt hos Heffler och Rebell 1845 , Kungl. brev 1748: 236–240.

Kyrko-Lagen af 1686 och Kongl. Förordningen, huru med Rättegång i Dom-Kapitlen förhållas skall, af den 11 Februari 1687, samt Författningar, som dem upplysa, förklara, ändra eller tillöka; så ock i särskilda mål utfärdade Kongl. Bref, Resolutioner eller Utslag, som tjena till upplysning om rätta förståndet af Kyrko-Lagen och förordningen om Rättegång i Dom-Kapitlen; På Konungens befallning utgifna , Upsala: Tryckt hos Heffler och Rebell 1845 , kap 19: § 2.

Laasonen, Pentti , Finlands kyrkohistoria. Åren 1593–1808 2 , Skellefteå: Artos 2000 , 91–93.

Murtorinne, Eino , Finlands kyrkohistoria. Autonomins tidevarv 1809–1899 3 , Skellefteå: Artos 2000 , 28–29.

Nordisk familjebok. Konversationslexikon och realencyklopedi 1–38 , Stockholm: Nordisk familjeboks förlags aktiebolag 1904–1926 , 22: 477–478. http://runeberg.org/nf/

Otavan iso tietosanakirja. Encyclopaedia Fennica 1–10 , Helsinki: Otava 1962–1968 , VI (1963): 951.