Av staden anställd examinerad medicine doktor under svenska tiden och i viss mån ännu under autonoma tiden. Stadsfysikus räknades till stadsbetjänte. Den första stadsfysikus anställdes 1755 (Åbo) och nästa 1774 (Helsingfors). De ersattes under autonoma tiden med stadsläkare. I Ryssland var stadsfysikus från och med 1715 titeln för chefen för medicinalförvaltningen i sådan stad som hade stadsläkare, och från och med 1797 titel för inspektören för guvernementsmedicinalförvaltningen, trots att denne inte deltog i hälsovården i någon stad.
kaupunginlääkäri, kaupunginfysikus
Amburger, Erik , Ingermanland. Eine junge Provinz im Wirkungsbereich der Residenz und Weltstadt St. Petersburg – Leningrad 1980 , 452.
Henel, Andreas Jochim , von , Det Anno 1729 florerande Swerige, eller Fullkommelig Beskrifning Om den mycket kloka och högst-berömmeligste Regereingens Författning, Inrätt ning occh Beskaffenhet uti Riket , Leipzig: Zunkel 1730 , 159–160.
Pesonen, Niilo , Terveyden puolesta – sairautta vastaan. Terveyden- ja sairaanhoito Suomessa 1800- ja 1900-luvulla , Porvoo: WSOY 1980 , 264.
Rossijskij gosudarstvennyj arhiv drevnich aktov. Putevoditel v četyrëch tomach 1991–1999 , 1: 291, 5.2: 486-487.
Ruuth, J.W. , Viborgs stads historia II 1906 , 676.
Ruuth, J.W. & Erkki Kuujo , Viipurin kaupungin historia III , [Helsinki]: Torkkelin säätiö 1975 , 203.
Sonck, J. G. (Johan Gideon) , Ruotsalais-suomalainen laki- ja virkakielen sanasto, Svensk-finsk lag- och kurialterminologi , 103 1903 , 330.