Räntetagare; under 1600-talet om en adelsman i hans ställning som uppbärare av kronointäkterna från de landbohemman som lydde under säteriet, övergående under 1700–1800-talen i betydelsen person som lever på inkomsterna (räntorna) av sin förmögenhet. Benämningen användes också om dylik (äldre) person som dragit sig tillbaka från sin (affärs- eller yrkes)verksamhet.
koroillaeläjä
Nimitys, joka 1600-luvulla viittasi alaisuuteensa kuuluvilta tiloilta veroa perineeseen aatelismieheen, 1700–1800-luvuilla puolustaan henkilöön, joka eli omaisuutensa tuoton (korkotuoton) varassa. Käytettiin myös iäkkämmästä henkilöstä, joka oli jo vetäytynyt yritys- ja liike-elämän parista.
Jutikkala, Eino & Gabriel Nikander , Säterier och storgårdar i Finland I–II 1939 , I,1939: 34.
Karlsson, Göran , Iso ruotsalais-suomalainen sanakirja , 358 , Helsinki: Suomalaisen Kirjallisuuden Seura 1982–1984 , II: 839.
Sadeniemi, Matti , Nykysuomen sanakirja 1–6. Valtion toimeksiannosta teettänyt Suomalaisen Kirjallisuuden Seura , Helsinki: WSOY 1951–1961 .
Sonck, J. G. (Johan Gideon) , Ruotsalais-suomalainen laki- ja virkakielen sanasto, Svensk-finsk lag- och kurialterminologi , 103 1903 , 290.
Svenska Akademiens ordbok, http://g3.spraakdata.gu.se/saob/