Beteckning som uppkom när Gustav Vasa indrog de flesta av kyrkohemmanen till kronan 1545. Med kyrkbolshemman avsågs en församlings eller kyrkas stomhemman, som vanligen också utgjorde själva prästbostället. Under 1600-talet kallades de också kyrkbordshemman. Beteckningen användes också om en annexförsamlings prästboställe, som efter reformationen kom att lyda under moderkyrkans prästboställe som ett slags utjord.
kirkon kantatila, papin virkatalo, kirkontila
Termi, joka syntyi vuonna 1545, kun Kustaa Vaasa siirsi kirkontilat kruunun haltuun. Kyseessä oli seurakunnan tai kirkon kantatila, joka oli usein sama kuin papin oma tila.
Nordisk familjebok. Konversationslexikon och realencyklopedi 1–38 , Stockholm: Nordisk familjeboks förlags aktiebolag 1904–1926 , 22: 472 (prästbol), 474 (präststom). http://runeberg.org/nf/
Svenska Akademiens ordbok, http://g3.spraakdata.gu.se/saob/