Den mängd spannmål som prästerna efter 1541 erhöll av kronans tiondespannmål. Vederlagsspannmålet var en ersättning för att prästerskapets löneinkomster minskade på grund av indragningen av kyrkans egendom efter reformationen och som ersättning för att prästerna härbärgerade resande. När gästgiverierna inrättades indrogs den sistnämnda delen av vederlaget eller så blev den omvandlad till förläningsspannmål. Den andel som utbetalades som ersättning för indragna kyrkogods och inkomster kvartstod. I Savolax utgick vederlag oindelt, i övriga delar av landet var vissa hemmanstionden indelta till prästerskapets vederlag. Vederlaget avskaffades 1886.
vastikejyvät, vastikevilja*
Viljaosuus, jonka papit vuodesta 1541 saivat kruunun viljakymmenyksistä. Kyseessä oli korvaus pappien palkkojen alenemisesta reformaation jälkeen sekä korvaus pappien majoitusvelvollisuudesta. Kun majatalot perustettiin, majoitusosuus korvausmaksusta poistettiin tai se muutetttiin lahjoitusjyviksi.
Bonsdorff, Johan Gabriel , von , Stor-Furstendömet Finlands kameral-lagfarenhet. Andra delen , Helsingfors: G.O. Wasenius 1833 , 561.
Bonsdorff, Johan Gabriel , von , Stor-Furstendömet Finlands kameral-lagfarenhet. Tredje delen , Helsingfors: G.O. Wasenius 1833 , 977.
Ekman, Fredrick (utarbetad af) , Systematisk samling af utdrag utur gällande författningar rörande ecclesiastik- och skolestaterne uti Storfurstendömet Finland med särskildt hänseende till Åbo Erke-stift I–II, III, IV–V , Åbo: Frenckellska boktryckeriet 1860–1864 , IV (1864): I: § 86: 142.
Sonck, J. G. (Johan Gideon) , Ruotsalais-suomalainen laki- ja virkakielen sanasto, Svensk-finsk lag- och kurialterminologi , 103 1903 , 397.
Willgren, Karl , Den historiska utvecklingen av Finlands förvaltningsrätt. Till trehundraårs minnet av Sverige-Finlands första regeringsform dat. den 29 juni 1634 , Helsingfors: Söderström & C:o 1934 , 163.