Förvaltningshistorisk ordbok

Beskrivning

Benämning på vid kusten belägna städers, socknars och hemmans skyldighet att i stället för knektutskrivningar hålla båtsmän för flottans behov. Det ständiga båtsmanshållet inrättades 1594 och fastställdes slutgiltigt på riksdagarna 1610, 1624 och 1642. Prestationen fördubblades efter 1644 och 1660 under krigstid. Ursprungligen uppgick styrkan till 1 200 båtsmän. Efter 1682 begränsades styrkan endast till ett kompani som upprätthölls av de hemman i Åbo skärgård som var belägna på öar. Efter 1810 avskaffades det ständiga båtsmanshållet och sattes på vakans. De till båtmanshållet roterade hemmanen erlade därefter vakans- och passevolansavgift till Allmänna militiekassan som övervakades av Ekonomiedepartementet.

Finsk beskrivning

merisotilaanpitovelvollisuus, merisotilasruotuvelvollisuus

Nimitys rannikkoalueilla sijaitsevien kaupunkien, pitäjien ja tilojen velvollisuudelle ylläpitää merisotilaita laivaston käyttöön jalkamiesten sijaan. Otettiin käyttöön vuonna 1594, suoritus kaksinkertaistettiin sotavuosina eli vuoden 1644 ja 1660 jälkeen. Alkuperäinen vahvuus oli 1200 miestä, m utta vuodesta 1682 rajattiin vahvuus yhteen komppaniaan, jota ylläpitivät Turun saaristossa sijaitsevien saaristotilat. Vuoden 1810 jälkeen vahvuuksia ei täytetty ja tilat maksoivat Yleiselle sotilaskassalle korvaavia maksuja eli vakanssi- ja passevolanssimaksua.

Källor

Bonsdorff, Johan Gabriel , von , Stor-Furstendömet Finlands kameral-lagfarenhet. Andra delen , Helsingfors: G.O. Wasenius 1833 , 714.

Sonck, J. G. (Johan Gideon) , Ruotsalais-suomalainen laki- ja virkakielen sanasto, Svensk-finsk lag- och kurialterminologi , 103 1903 , 63 (båtmanshåll).