Se även: sockenstämma
Gamla Finland Regionalt och lokalt självstyre (inkl. Åland)
socken
Från 1200-talet lokalt självstyrelseorgan, vanligen synonym till kyrkostämma. Sockenstämman bestod utöver församlingsprästen av alla hemmansägare och hemmansbrukare av alla jordtyper i en kyrksocken. Den hade ursprungligen till uppgift att ombesörja upprätthållandet av församlingens kyrka och övriga byggnader, senare även fattigvården och vissa andra allmänna ärenden. Sockenstämman ersattes 1865 med kommunalstämma, medan den kyrkliga förvaltningen överfördes på kyrkostämman. Sockenstämmor hölls även i församlingarna i Gamla Finland. Sockenstämman beslutade om församlingens ekonomi, granskade räkenskaperna, avgjorde frågor om nybyggnation, underhåll av kyrka, prästgård, sockenstuga, fattigstuga och sockenmagasin. Den fungerade också som domstol rörande kyrkotukt, valde sockens sexmän och kyrkvärden, på förslag av kyrkoherden. Från 1772 måste också alla skatterestlängder godkännas av sockenstämman. Under 1700-talet kom länsstyrelsen och domkapitlet att hänskjuta allt fler ärenden till sockenstämman för utlåtande och verkställighet. Närvaroplikten för gemene man försvann på 1700-talet. Vanligen fattade sockenstämman konsensusbeslut och omröstningarna gjordes efter mantal. Sockenstämma hölls vid behov, åtminstone varje höst och vår. Församlingsprästen förde protokollet. Vid kamerala ärenden fungerade kronofogden som sammankallare.
pitäjänkokous
Paikallinen itsehallintoelin, joka oli ollut olemassa jo 1200-luvulta lähtien, usein synonyymi kirkonkokoukselle. Kokouksessa olivat läsnä seurakunnan pastorin lisäksi kaikki tilanomistajat ja kirkkopitäjän kaikkien tilatyyppien viljelijät. 1700-luvulla läsnäolopakko poistui ja päätökset tehtiin yhteisesti, manttaaliluvun mukaan. Alun perin kokouksen tarkoituksena oli huolehtia seurakunnan kirkosta ja sen kunnossapidosta, myöhemmin tehtäviin kuului myös köyhäinhoito ja muiden yleisten asioiden hoito. Korvattiin vuonna 1865 kunnalliskokouksella ja pitäjänkokouksen tehtävät siirtyivät sille.
Bonsdorff, Johan Gabriel , von , Stor-Furstendömet Finlands kameral-lagfarenhet. Andra delen , Helsingfors: G.O. Wasenius 1833 , 750.
Frohnert, Pär , Administration i Sverige under Frihetstiden. Administrasjon i Norden på 1700-tallet. Det Nordiska forskningsprojektet centralmakt och lokalsamhälle – beslutsprocess på 1700-talet, publikation 4., s. 185-273 , Oslo: Universitetsförlaget 1985 , 237–238.
Jutikkala, Eino , Bonden i Finland genom tiderna , Helsingfors: LT 1963 , 101–102.
Murtorinne, Eino , Finlands kyrkohistoria. Från förtrycksperioden till våra dagar 1900–1990 4 , Skellefteå: Artos 2000 , 263.
Nordisk familjebok. Konversationslexikon och realencyklopedi 1–38 , Stockholm: Nordisk familjeboks förlags aktiebolag 1904–1926 , 14: 673–675. http://runeberg.org/nf/
Sadeniemi, Matti , Nykysuomen sanakirja 1–6. Valtion toimeksiannosta teettänyt Suomalaisen Kirjallisuuden Seura , Helsinki: WSOY 1951–1961 .
Soikkanen, Hannu , Kunnallinen itsehallinto kansanvallan perusta. Maalaiskuntien itsehallinnon historia , Helsinki: Maalaiskuntien liitto 1966 , 13–14, 24–28.
Sonck, J. G. (Johan Gideon) , Ruotsalais-suomalainen laki- ja virkakielen sanasto, Svensk-finsk lag- och kurialterminologi , 103 1903 .
Tiihonen, Seppo & Paula Tiihonen , Suomen hallintohistoria 1984 , 27.