Förvaltningshistorisk ordbok

Beskrivning

Den del av prästerskapets vederlag som var en ersättning för de inkomster och egendomar som indrogs av kyrkan efter reformationen. Den formella indelningen i ständigt och behaglig tids vederlag infördes 1675. Ständigt vederlag förekom i Kumlinge, Sastmola, Pojo och Våno socknar samt i nästan alla socknar i Österbotten.

Finsk beskrivning

pysyvä korvausvilja

Viljassa annettu osa papiston saamaa korvausta uskonpuhdistuksen yhteydessä menetetyistä tuloista ja omaisuuksista. Maksettiin Kumlingen, Merikarvian, Pohjan ja Vånon pitäjissä sekä lähes kaikissa Pohjanmaan pitäjissä.

Källor

Bonsdorff, Johan Gabriel , von , Stor-Furstendömet Finlands kameral-lagfarenhet. Tredje delen , Helsingfors: G.O. Wasenius 1833 , 977.

Ekman, Fredrick (utarbetad af) , Systematisk samling af utdrag utur gällande författningar rörande ecclesiastik- och skolestaterne uti Storfurstendömet Finland med särskildt hänseende till Åbo Erke-stift I–II, III, IV–V , Åbo: Frenckellska boktryckeriet 1860–1864 , IV (1864): I: § 85: 141–142 .

Sonck, J. G. (Johan Gideon) , Ruotsalais-suomalainen laki- ja virkakielen sanasto, Svensk-finsk lag- och kurialterminologi , 103 1903 .

Willgren, Karl , Den historiska utvecklingen av Finlands förvaltningsrätt. Till trehundraårs minnet av Sverige-Finlands första regeringsform dat. den 29 juni 1634 , Helsingfors: Söderström & C:o 1934 , 163.