Vårdanstalt på avlägsna kronoförläningar för fattiga lytta, orkeslösa och sjuka, särskilt mentalsjuka och personer med spetälska. Hospitalen drevs med allmänna medel. Ålderdomssvaga intogs mot att församlingen stod för kostnaderna. Hospitalet förestods av en syssloman med stöd av en styrelse ledd av landshövdingen eller biskopen med en kyrkoherde och borgmästare som rådgivare. Hospitalväsendet var en del av fattigvårdsväsendet till 1763, då sinnessjuka och personer behäftade med smittsamma eller obotliga sjukdomar fick intas på hospital (för att skydda allmänheten). Utvecklingen ledde till att ordet hospital omkring 1800 enbart användes om sinnessjukanstalter. I Finland fanns fr.o.m. medeltiden S:t Görans hospital i Åbo, och Maria Magdalena hospitalet utanför Viborg. Under 1600-talet grundades hospital på Själö i Nagu (1622); Korpholmen i Kronoby (1628) Forsby i Helsinge (1642) Gloskär på Åland (1652) samt under 1600-talets mitt i Paltamo och Pudasjärvi.
sairaala, hospitaali, mielisairaala
Hoitolaitos köyhiä, voimattomia ja sairaita, erityisesti mielisairaita ja spitaalisia varten kruunun syrjäseuduilla. Toiminta rahoitettiin julkisista varoista. Vanhuudenheikkojen kustannuksista vastasi seurakunta. Hospitaalit olivat osa köyhäinhoitoa vuoteen 1763 asti, jolloin sallittiin, että niihin otettiin hoitoon myös mielisairaita ja tarttuvista tai parantumattomista taudeista kärsiviä. 1800-luvulle tultaessa sana alkoi tarkoittaa yksinomaan mielisairaaloita.
Inga källor