Förvaltningshistorisk ordbok

Beskrivning

Ett läns kontanta kassa. Ränterikassan inrättades 1694 för emottagande av alla kontanta medel som inflöt till statskassan från länet och för utbetalning av statsutgifter inom länet. Ränterikassan förestods av länsräntmästaren och förvarades efter 1739 bakom tre lås i ränteriet. Landskamreraren, lanträntmästaren och borgmästaren eller någon av magistratens ledamöter i länsstyrelsestaden hade nyckel. Alla tre måste närvara då penningmedel sattes in eller togs ut. Kassan inventerades månatligen av landshövdingen i nyckelpersonernas närvaro. Överskottsmedlen deponerades på Riksbanken, senare Finlands Bank, eller överfördes till andra ränterier. Deponeringen föregicks av korrespondens mellan landshövdingen och kollegierna, efter 1816 senatens expeditioner, och redovisades månatligen.

Finsk beskrivning

lääninrahaston kassa

Läänin käteiskassa. Laitos perustettiin vuonna 1694 ottamaan vastaan ja säilyttämään rahoja, joita kulki valtion kassaan läänistä ja joita läänillä oli myös valtion juoksevien kulujen maksamiseen läänin alueella. Kassan toimintaa valvoi lääninrahastonhoitaja ja rahoja säilytettiin kolmen lukon suojassa rahastorakennuksessa. Lääninkamreerilla, lääninrahastonhoitajalla ja pormestarilla tai jollakin maistraatin jäsenellä oli kullakin yksi avain, joten kaikkien piti olla paikalla kassaa avattaessa.

Källor

Bonsdorff, Johan Gabriel , von , Stor-Furstendömet Finlands kameral-lagfarenhet. Tredje delen , Helsingfors: G.O. Wasenius 1833 , 894-897.

Sonck, J. G. (Johan Gideon) , Ruotsalais-suomalainen laki- ja virkakielen sanasto, Svensk-finsk lag- och kurialterminologi , 103 1903 , 300 (ränteri).