Förvaltningshistorisk ordbok

Beskrivning

(Vanligen kringvandrande) hantverkare på landsbygden: glasmästare, murare, skomakare, skräddare och smeder. Sockenhantverkare antogs från 1802 av sockenstämman, ursprungligen av häradsrätten, och fick av landshövdingen fullmakt att verka i ett visst område i utbyte mot att han betalade en årlig näringsskatt.

Finsk beskrivning

pitäjänkäsityöläinen

Tavallisesti kiertelevä käsityöläinen, joka toimi maaseudulla: lasimestari, muurari, suutari, räätäli tai seppä. Hänet nimitti pitäjänkokous, alun perin kihlakunnanoikeus, ja hän sai maaherralta valtuutuksen toimia tietyllä alueella. Vastineeksi hän maksoi vuosittain elinkeinoveroa.

Källor

Bonsdorff, Johan Gabriel , von , Stor-Furstendömet Finlands kameral-lagfarenhet. Andra delen , Helsingfors: G.O. Wasenius 1833 , 596.

Ekman, Fredrick (utarbetad af) , Systematisk samling af utdrag utur gällande författningar rörande ecclesiastik- och skolestaterne uti Storfurstendömet Finland med särskildt hänseende till Åbo Erke-stift I–II, III, IV–V , Åbo: Frenckellska boktryckeriet 1860–1864 , I (1864): II: § 164: p. 4: U: 376 .

Sonck, J. G. (Johan Gideon) , Ruotsalais-suomalainen laki- ja virkakielen sanasto, Svensk-finsk lag- och kurialterminologi , 103 1903 .

Svenska Akademiens ordbok, http://g3.spraakdata.gu.se/saob/

Wikipedia – Vapaa tietosanakirja, http://fi.wikipedia.org

Andra språk

Dåtida finska pitäjänkäsityöläinen

Synonymer

gärningsman