System för landskapsvis organisering och avlöning av ett bestående kavalleri, som byggde på att man delade bördan för rekrytering och kostnader. Både skatte- och kronohemman åtnjöt skattefrihet genom att sätta upp ett rusthåll med en ryttare och häst för kavalleriet. Rusthållarna rekryterades vanligen ur ett storbondeskikt. I de fall där rusthållets resurser var otillräckliga, fick så kallade augmentshemman bidra med räntor.
ruotujakoinen ratsuväki
Järjestelmä ratsuväen organisointiin ja palkkaukseen maakunnittain, lähtökohtana rekrytointi- ja kustannusrasituksen jakaminen ruoduittain tilojen kesken. Sekä perintö- että kruununtilat saattoivat saada verovapauden ryhtymällä rusthollitilan pitäjäksi ja asettamalla ratsumiehen ja hevosen armeijan käyttöön. Pääosa rusthollareista oli suurtalonpoikia ja joskus kustannusten kattamiseksi lisävaroja otettiin käyttöön verottamalla aputilaa.
Frohnert, Pär , Administration i Sverige under Frihetstiden. Administrasjon i Norden på 1700-tallet. Det Nordiska forskningsprojektet centralmakt och lokalsamhälle – beslutsprocess på 1700-talet, publikation 4., s. 185-273 , Oslo: Universitetsförlaget 1985 , 234.
Holmberg, Håkon , Suomen tuomiokunnat ja kihlakunnantuomarit (Domsagor och häradshövdingar i Finland), jämte finsk-svensk ordförteckning över i biografierna nämnda tjänster och myndigheter , Suomen kihlakunnantuomarien yhdistys 1959 , 255.
Sonck, J. G. (Johan Gideon) , Ruotsalais-suomalainen laki- ja virkakielen sanasto, Svensk-finsk lag- och kurialterminologi , 103 1903 , 160 (indelt).