Den ledande biskopen. Ärkebiskopen i Sverige var under den katolska tiden 1164–1531 underställd kardinalerna och påven. Han hade då, och därefter inom ramen för den lutherska kyrkan, säte i Uppsala. Under autonomin tilldelades biskopen i Åbo ärkebiskopsvärdighet 1817. Det första ärkebiskopsvalet hölls 1833. Sedan 1164 var ärkebiskopen ordförande för kyrkomötet, sedan 1500-talet för biskopsmötet och sedan 1944 i Finland för Kyrkostyrelsen. Ärkebiskopen var prästeståndets talman i svenska riksdagen, i Finland fram till 1907 också i lantdagen. Bland de lutherska kyrkorna är det bara kyrkorna i Finland, Sverige, Estland och Lettland som har ärkebiskopar. Ärkebiskopen är inte chef för de andra biskoparna utan han är den främste bland likar i biskopskollegiet (lat. primus inter pares).
arkkipiispa
Valtakunnan ylin piispa. Oli katolisen kirkon aikana 1164–1531 paavin ja kardinaalien alainen, asuinpaikkana Uppsala. Suomessa arkkipiispan arvo annettiin 1817 Turun piispalle ja ensimmäiset arkkipiispanvaalit pidettiin vuonna 1833.
Från A till Ö. Ordlista. Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland, http://www.evl2.fi/ordlista
Karlsson, Göran , Iso ruotsalais-suomalainen sanakirja , 358 , Helsinki: Suomalaisen Kirjallisuuden Seura 1982–1984 .
Lewenhaupt, Sten , Svenska högre ämbetsmän från 1634. Högre ämbetsmän och chefer för statliga verk och inom central och lokalförvaltningen m.m. namn och årtal , Stockholm: Norstedt 1962 , 66.
Pirinen, Kauko , Finlands kyrkohistoria 1. Medeltiden och reformationstiden , Skellefteå: Artos 2000 , 30.
Sadeniemi, Matti , Nykysuomen sanakirja 1–6. Valtion toimeksiannosta teettänyt Suomalaisen Kirjallisuuden Seura , Helsinki: WSOY 1951–1961 .