Pastorat underlydande patronatsrätt, det vill säga en församling där innehavaren, vanligen en adelsman, hade rätt att för domkapitlet föreslå den person han ville ha som präst i sin församling. Domkapitlet hade rätt att granska den föreslagnes lämplighet och utfärdade också själva ämbetsfullmakten. Pastoraten inskränktes 1686 och 1723 och avskaffades helt i slutet av 1800-talet (i Sverige 1921). I praktiken var de patronella församlingarna få, under frihetstiden bara Kjulo församling och några kapell.
patronaattioikeuden alainen kirkkoherrankunta
Patronaatti- eli papinotto-oikeuden alainen kirkkoherrankunta oli seurakunta, jossa sen haltijalla, tavallisesti aatelismiehellä, oli oikeus ehdottaa tuomiokapitulille, kenet hän halua papiksi seurakuntaansa. Patronaattioikeutta kavennettiin 1686 ja 1723, kunnes se poistettiin Suomessa 1800-luvulla.
Andersson, Kent & Henrik (red.) Anderö , Ordbok för släktforskare , 5 uppl. , Västerås: Ica 2006 , 130.
Frohnert, Pär , Administration i Sverige under Frihetstiden. Administrasjon i Norden på 1700-tallet. Det Nordiska forskningsprojektet centralmakt och lokalsamhälle – beslutsprocess på 1700-talet, publikation 4., s. 185-273 , Oslo: Universitetsförlaget 1985 , 226.
Laasonen, Pentti , Finlands kyrkohistoria. Åren 1593–1808 2 , Skellefteå: Artos 2000 , 221.
Rothstén, F.W. , Ruotsalais-suomalainen laki- ja virkakielen sanasto , Helsinki: Suomalaisen Kirjallisuuden Seura 1883 . http://www.genealogia.fi/hakem/sanasto/sanastoesi.htm
Sadeniemi, Matti , Nykysuomen sanakirja 1–6. Valtion toimeksiannosta teettänyt Suomalaisen Kirjallisuuden Seura , Helsinki: WSOY 1951–1961 , IV: 237 (patronaatti).
Sonck, J. G. (Johan Gideon) , Ruotsalais-suomalainen laki- ja virkakielen sanasto, Svensk-finsk lag- och kurialterminologi , 103 1903 , 265.
Tietosanakirja I-XI , Helsinki: Tietosanakirja-osakeyhtiö 1909–1922 , VIII (1916): 1152 . http://runeberg.org/tieto/