Ämbetsman under svenska tiden som hade den högsta militära och civila myndigheten över ett större område (flera landskap, flera guvernement). Ämbetet var till sin karaktär mera militärt än civilt. Generalguvernör förekom i Finland under kortare perioder från och med förra hälften av 1600-talet till mitten av 1700-talet. Under den ryska ockupationen av Finland 1808-1809 och under den autonoma tiden till 1917 var generalguvernören den ryska kejsarmaktens företrädare i storfurstendömet Finland samt högsta styresman för den civila förvaltningen. Han var ordförande i senaten och ledde ordet vid senatens plenisammanträden. Den ryska samt finska militären i storfurstendömet var under nästan hela perioden underställd honom.
kenraalikuvernööri (Ruotsin vallan aika)
Ruotsin vallan ajan virkamies, jolla oli hallussaan ylin sotilaallinen ja siviilihallinnollinen valta suuremmalla alueella (useampia maakuntia tai kuvernementteja), vuosina 1654–1689 kuningattaren alusmailla, 1660–1715 leskikuningattaren lahjoitusmailla.
Ignatius, K. E. F. , Statistisk handbok för Finland , Helsingfors: G. W. Edlund 1872 , 3.
Lewenhaupt, Sten , Svenska högre ämbetsmän från 1634. Högre ämbetsmän och chefer för statliga verk och inom central och lokalförvaltningen m.m. namn och årtal , Stockholm: Norstedt 1962 , 55, 57–66, 96–97.
Nordisk familjebok. Konversationslexikon och realencyklopedi 1–38 , Stockholm: Nordisk familjeboks förlags aktiebolag 1904–1926 , 10. http://runeberg.org/nf/
Svenska Akademiens ordbok, http://g3.spraakdata.gu.se/saob/