Vanligen skogsområde inom ett härad där områdets befolkning efter 1542 hade rätt till mulbete, jakt och fiske samt till att avskilja mark för nyodling för eget bruk. Häradsallmänningarna avskaffades successivt vid storskiftet. Nybyggarens rättsliga ställning på en häradsallmänning reglerades i Magnus Erikssons landslag. Allmänningsbonden var inte ägare utan åbonde och hans jord räknades som lösöre. Landslagen förbjöd svedjebruk på häradsallmänning. Förfoganderätten var efter 1542 inskränkt genom åtskilliga bestämmelser, förutom i norra Finland och Sverige. Från 1647 reglerades förfoganderätten striktare genom särskilt skogsordningar och förordningar om bergshantering, efter 1740 också om uppodling av kärr och mossar. Rätten att besluta om allmänningens förvaltning låg hos landshövdingen, sedan 1734 efter att häradsrätten hade hörts.
kihlakunnan yhteismaa
Bonsdorff, Johan Gabriel , von , Stor-Furstendömet Finlands kameral-lagfarenhet. Första delen , Helsingfors: G.O. Wasenius 1833 , 22.
Gyldén, Claes Wilhelm , Samling af Författningar rörande Landtmäteriet och Justeringen af Mått, Mål och Vigt i Finland, utkomne åren 1836–1852 , Helsingfors: H. C. Friis 1853 , (1805): 600–61.
Gyldén, Claes Wilhelm , Samling af Författningar rörande Landtmäteriet och Justeringen af Mått, Mål och Vigt i Finland, jemte Anwisning eller Sak-Register , Helsingfors: H. C. Friis 1853 , 927.
Gyldén, Claes Wilhelm , Samling af Författningar rörande Landtmäteriet och Justeringen af Mått, Mål och Vigt i Finland, utkomne åren 1836–1852 , Helsingfors: H. C. Friis 1853 , (1741): 72–74.
Juhlin-Dannfelt, Hermann (red.) , Lantmannens uppslagsbok under medverkan av talrika fackmän , Stockholm: Norstedt 1923 , 11–12. http://runeberg.org/lantuppsl/
Kerkkonen, Gunvor (red.) , Kulturhistoriskt lexikon för nordisk medeltid I–XXII , [København]: Rosenkilde og Bagger 1956–1978 , VII: 250f.
Sadeniemi, Matti , Nykysuomen sanakirja 1–6. Valtion toimeksiannosta teettänyt Suomalaisen Kirjallisuuden Seura , Helsinki: WSOY 1951–1961 .