Juridisk term för sammanslutning som äger egen rättskapacitet på samma sätt som en människa, det vill säga en fysisk person. En juridisk person kan vara offentligrättslig: en stat, en kommun eller en samkommun, eller privaträttslig: de flesta bolag, en förening, ett konkursbo eller en stiftelse. Till skillnad från svensk rätt är ett dödsbo i finsk rätt ingen juridisk person.. Termen infördes under medeltiden när den kanoniska rätten infördes i Sverige.
oikeushenkilö, juridinen henkilö
Oikeusterminologiassa fyysistä henkilöä vastaava, juridisesti toimivaltainen yksikkö. Voi olla julkinen (valtion, kunta, yhtiö) tai yksityinen (yhdistys, perikunta, konkurssipesä tai säätiö). Käsite tuli Ruotsiin keskiajalla kanonisen oikeuden kautta.
Eklund, Stephanie & Annika Rembe , Juridiska ord och begrepp , Stockholm: Karnov Group Sweden AB 2011 .
Lindroth, Sten , Svensk lärdomshistoria. Medeltiden. Reformationstiden , Stockholm: Norstedts 1997 .
Nikkarinen, Lasse (toim.) , Lakitieto 4 , Helsinki: Otava 1983 , 1871.
Nordisk familjebok. Konversationslexikon och realencyklopedi 1–38 , Stockholm: Nordisk familjeboks förlags aktiebolag 1904–1926 , 13: 308–309. http://runeberg.org/nf/
Sadeniemi, Matti , Nykysuomen sanakirja 1–6. Valtion toimeksiannosta teettänyt Suomalaisen Kirjallisuuden Seura , Helsinki: WSOY 1951–1961 .
Sonck, J. G. (Johan Gideon) , Ruotsalais-suomalainen laki- ja virkakielen sanasto, Svensk-finsk lag- och kurialterminologi , 103 1903 , 175 (juridisk).