Svenskt statsorgan inrättat 1789 i stället för riksrådet, hade till uppgift att behandla och föredra de av Krigs-, Kammar-, Handels- och Finansexpeditionens ärenden som tidigare hade föredragits i rådkammaren samt sådana präst- och ecklesiastikmål som inte domstolsvägen kom att sluta i Högsta domstolen. Beslutet stadfästes med konungens underskrift. Beredningen bestod av statssekreterarna och åtta andra tjänstemän: tre tidigare riksråd, hovkanslern, en biskop, två lagmän och ett kansliråd.
valtakunnan yleisten asiain valmistelukunta
Ruotsalainen valtiollinen elin, joka perustettiin vuonna 1789 valtaneuvoston tilalle hoitamaan sen asioita. Kuningas vahvisti perustamispäätöksen allekirjoituksellaan.
Frohnert, Pär , Administration i Sverige under Frihetstiden. Administrasjon i Norden på 1700-tallet. Det Nordiska forskningsprojektet centralmakt och lokalsamhälle – beslutsprocess på 1700-talet, publikation 4., s. 185-273 , Oslo: Universitetsförlaget 1985 , 191–192.
Herlitz, Nils , Grunddragen av det svenska statsskickets historia , Stockholm: Norstedt 1928 , 202.
Nordisk familjebok. Konversationslexikon och realencyklopedi 1–38 , Stockholm: Nordisk familjeboks förlags aktiebolag 1904–1926 , 23: 297. http://runeberg.org/nf/
Tietosanakirja I-XI , Helsinki: Tietosanakirja-osakeyhtiö 1909–1922 , VIII:350 (Ruotsi). http://runeberg.org/tieto/
Tiihonen, Seppo & Paula Tiihonen , Suomen hallintohistoria 1984 , 53.
Wedberg, Birger , Konungens högsta domstol 1789–1809 , Stockholm: Norstedts 1922 , 111.