Medeltida kyrkoskatt införd av biskop Ragvald I på 1200-talet. Den bestod av matvaror som sockenborna betalade direkt till prästen eller klockaren på bestämda högtidsdagar under året samt vid själamässor och kyrktagning. Skatten indrogs till kronan under reformationen. På flera håll (till mitten av 1700-talet, i Österbotten till 1743) fortsatte prästerna ändå att uppbära matskottet, trots att uppbörden förbjöds också i kyrkolagen 1686 . Det mest seglivade matskottet var julsteken.
ruokalisä
leipävakka; Keskiaikainen kirkkollisvero, jonka tuli käyttöön piispa Ragvaldin aikana 1200-luvulla. Se koostui elintarvikkeista, joita pitäjän asukkaat maksoivat suoraan papille tai lukkarille tiettyinä vuotuisina juhlapäivinä sekä sielumessuissa ja kirkottamisen eli kirkkoonoton yhteydessä.
Almquist, Johan Axel. , Den civila lokalförvaltningen i Sverige 1523–1630. Med särskild hänsyn till den kamerala indelningen 1 , Stockholm: Norstedt 1919–1922 , 350.
Kerkkonen, Gunvor (red.) , Kulturhistoriskt lexikon för nordisk medeltid I–XXII , [København]: Rosenkilde og Bagger 1956–1978 , XI: 502f.
Pirinen, Kauko , Finlands kyrkohistoria 1. Medeltiden och reformationstiden , Skellefteå: Artos 2000 , 52.
Sadeniemi, Matti , Nykysuomen sanakirja 1–6. Valtion toimeksiannosta teettänyt Suomalaisen Kirjallisuuden Seura , Helsinki: WSOY 1951–1961 .