Under perioder när försörjningssituationen var svår tillsatte städerna särskilda utskott som med tanke på stadsbornas behov köpte in till exempel kött och brödsäd. Dessa utskott blev efter 1915 ofta permanenta och kallades vanligen livsmedelsnämnder. De kunde då ansvara för försörjningen av även andra bristvaror i staden, till exempel ved.
elintarvikelautakunta
Lautakunta, joka asetettiin kaupungeissa huolehtimaan elintarvikkeiden saannista vaikeina aikoina. Elintarvikelautakunnat muuttuivat pysyviksi vuoden 1915 jälkeen.