Förvaltningshistorisk ordbok

Beskrivning

Ed som befriade en person från misstankar om självförvållad eldsvåda (vådeld). Vådaed infördes i Kristoffers landslag 1440 och svors med hjälp av tolv bofasta (edgärds)män på följande sockenstämma och följande ting. Från 1736 var vådaed en partsed som svors vid härads- eller rådstugurätten, med två fingar på Bibeln, av den som stod anklagad för att ha orsakat en eldsvåda. Eden innehöll ett intygande om att elden inte hade kommit lös av vårdslöshet. Vådaed användes fortfarande i slutet av autonoma tiden.

Finsk beskrivning

tapaturmavala

Källor

Karlsson, Göran , Iso ruotsalais-suomalainen sanakirja , 358 , Helsinki: Suomalaisen Kirjallisuuden Seura 1982–1984 , III: 889.

Nordisk familjebok. Konversationslexikon och realencyklopedi 1–38 , Stockholm: Nordisk familjeboks förlags aktiebolag 1904–1926 , 32: 1257. http://runeberg.org/nf/

Schlyter, C.J. , Corpus iuris sueo-gotorum antiqui. Samling af Sweriges gamla lagar, på kongl. maj:ts nådigste befallning utgifven af d. C.J. Schlyter. Vol. 1-13 , Codex iuris communis Sueciae Christophorianus = Konung Christoffers landslag 1827–1877 , Vol. 12, BB: kap. XXXV: § 2.

Sweriges rikes lag : gillad och antagen på riksdagen åhr 1734 , Stockholm: Historiographi regni tryckerij 1736 , BB: kap. XXIV: § 2.