Förvaltningshistorisk ordbok

Beskrivning

Undantagsrätt, specialrätt för en viss grupp av människor, saker eller juridiska relationer. Jus singulare innebar ett undantag från rättssystemets generella principer och den allmänna lagen. Den gällde särskilt under ståndssamhället (till 1907) och näringstvångets tid (till 1879). Motsats: jus commune.

Finsk beskrivning

poikkeusoikeus

tiettyä ihmis- tai asiaryhmää koskeva erillinen lainsäädäntö

Källor

Sonck, J. G. (Johan Gideon) , Ruotsalais-suomalainen laki- ja virkakielen sanasto, Svensk-finsk lag- och kurialterminologi , 103 1903 , 176.

Andra språk

Latin jus singulare

Synonymer

ius singulare