Förvaltningshistorisk ordbok

Beskrivning

Organisation vid ett universitet för studenter från samma landskap. Nationerna utvecklades i Uppsala i slutet av 1500-talet och blev på 1640-talet verkliga ”landskap” eller studentnationer. De hade då stadgar, kassa och ämbetsmän. I Uppsala universitets konstitutioner 1655 förbjöds de, men förbudet efterlevdes inte. År 1663 inlemmade konsistoriet dem formellt i det akademiska systemet. Varje nation leddes av en professor som var inspektor. Sedan blev också medlemskapet obligatoriskt för studenterna. Adliga studenter var dock tidvis befriade. I slutet av 1600-talet övertog nationerna en del av universitetens uppgifter och började ordna övningar som orationer och disputationer.

Finsk beskrivning

ylioppilasosakunta, osakunta

Samasta maakunnasta peräisin olevien opiskelijoiden organisaatio yliopistossa. Osakunnat syntyivät 1500-luvulla Uppsalassa ja muuttuivat 1640-luvulla lopullisesti nykyisen tyyppiksi osakunniksi. Niillä oli omat säädökset, kassa sekä virkamiehet.

Källor

Karlsson, Göran , Iso ruotsalais-suomalainen sanakirja , 358 , Helsinki: Suomalaisen Kirjallisuuden Seura 1982–1984 , II: 474.

Lindroth, Sten , Svensk lärdomshistoria. Stormaktstiden , Stockholm: Norstedt 1997 .

Sadeniemi, Matti , Nykysuomen sanakirja 1–6. Valtion toimeksiannosta teettänyt Suomalaisen Kirjallisuuden Seura , Helsinki: WSOY 1951–1961 .

Sandberg, Arnold , Bland gotländska studenter i Uppsala i slutet av 1700-talet , Visby: Gotlands fornsal 1951 .