Länslasarett som cirka 1822–1850 också verkade som länets kurhus. Efter 1850 införlivades kurhusen med länssjukhusen.
Lasarett och
kurhus fanns i landshövdingarnas residensstäder: Heinola, Kuopio, Tavastehus, Uleåborg, Vasa, Viborg och Åbo. Undantag utgjorde Nylands
länslasarett som 1831 slogs ihop med
Kurhuset i Helsingfors och blev ett kliniskt institut. Lasarett och kurhusen förestods av en
direktion med landshövdingen eller en av stadens
borgmästare som
ordförande och fyra ledamöter vilka representerade staden, länet, församlingarna och medicinalstaten. Där tjänstgjorde en
sekreterare och sjukhusets ekonomiansvariga syssloman.