I det svenska rättssystemet sedan medeltiden, de allmogemedlemmar som jämte domaren bildade häradsrätten i domsagan eller ett tingslag, eller
lagmansrätten i lagsagan eller ett härad.
Nämnden var domför med sju medlemmar och skulle bara ta ställning till skuldfrågan, medan domaren fattade
beslut i rätts- och bevisfrågan. En enig
nämnd kunde dock omkullkasta domarens beslut. Denna ordning gällde även i
Gamla Finland 1721–1811 under de perioder då häradsrätter och
lagmansrätt var verksamma. Omröstning skedde vid behov och då med början från den
nämndeman som var nederst på rangskalan, till den som stod högst på rangskalan och betitlades
häradsdomare efter 1734.
