Lista över hänvisningar
Peterson-Berger, Einar
, Lantmäteriets kartografiska verksamhet. Resultat och betydelse. I: Svenska lantmäteriet 1628–1928. Historisk skildring I: 257–297
, Stockholm: Utgiven av Sällskapet för utgivande av Lantmäteriets Historia
1928
.
F
Karta över frihetsmil. Kartan gjordes från och med 1655 upp av lantmätare för reduktionskollegiets behov.
G
Allmän översiktskarta. Den första svenska generalkartan trycktes 1626. Under 1700-talet var generalkarta också en benämning på av fältmätningsofficer uppgjord översiktskarta, vanligen över ett län.
Av lantmätare uppgjord geografisk karta över en större del av landet, ett landskap eller åtminstone några härad efter 1783. Generallandkartan är mindre detaljerad än en landkarta.
Sedan 1628 års lantmäteriinstruktion mätning, beskrivning och framställande (på papper) av ett större landområde (provins, län, härad, socken).
Kartläggning i skattläggningssyfte genom exakta mätningar av enskilda jordägor. Geometrisk kartläggning förrättades av lantmätare och skedde i Sverige under perioden 1628–1765, men avbröts för storskiftet. Arbetet utfördes åter tidvis under autonoma tiden. Mätningen av Finlands alla orter, byar och hemman med deras ägor blev färdig först 1977.
L
Geografisk karta över en socken, ett härad eller något specialområde. Landkartor infördes 1683. De avfattades vanligen i skalan 1:50 000.
O
Gods vars avkastning var anslaget till ett visst ändamål och som därför inte fick förlänas, bytas, säljas eller på annat sätt överlåtas åt annan.
