Adelskap kunde 1626–1919 förvärvas genom introduktion, naturalisering eller adoption. Den egentliga adlingen kunde enbart utföras av regenten, varefter den nya ätten skulle introduceras på Riddarhuset. Utländska ätter fick inte introduceras utan regentens tillstånd för naturalisering. Adoption förekom om ätten saknade manliga arvingar. Adoptionen gällde då ofta systersöner eller brorsöner om brodern hade en lägre rang.
aatelisaseman saaminen/hankkiminen*
Vuosina 1626–1919 kolme käytössä olevaa tapaa olivat introduktio eli aatelointi (hallitsijan myöntämä), naturalisointi (ulkomainen suku) tai adoptio.
Inga källor