Den frankiska kyrkoreformen omkring 800 förbjöd anläggandet av kyrkor utan biskopens medgivande. Kanonisk rätt förbjöd en lekman att nedlägga en invigd kyrka. Landskapslagarna saknade dylika bestämmelser. I städerna förekom nedlagda kyrkor på grund av dåliga ekonomiska tider. På landsbygden var nedlagda kyrkor sällsynta. Biskopen av Skara ansökte 1234 av påven om tillstånd för att slå ihop vissa mindre kapell med andra kyrkor. Ödekyrkorna gav upphov till en omfattande sägenflora. Lämningar och ortnamn har åberopats som stöd för förekomsten.
autiokirkko
Inga källor