Tjänstebeteckning för underdomare vid lagmansrätt eller lagmannens ställföreträdare under svenska tiden, motsvarande lagläsaren vid häradsrätten. Underlagmannen tillsattes av lagmannen själv till 1668, därefter av hovrätten vid behov. Ursprungligen var han en självlärd fogde eller skrivare, sedermera domarutbildad. Från och med rättegångsordningen 1614 användes benämningen om lagmannens bisittare, underdomare.
alilaamanni
Alituomari tai laamannin sijainen laamanninoikeudessa Ruotsin vallan aikana, vastasi lainlukijaa kihlakunnanoikeudessa.
Andersson, Kent & Henrik (red.) Anderö , Ordbok för släktforskare , 5 uppl. , Västerås: Ica 2006 , 236.
Blomstedt, Yrjö , Kuninkaallisen majesteetin oikeus Suomessa. Teoksessa Turun hovioikeus 1623 31/10 1973 Åbo hovrätt 1973, s. 31–168 , Porvoo-Helsinki: WSOY 1973 , 89.
Frohnert, Pär , Administration i Sverige under Frihetstiden. Administrasjon i Norden på 1700-tallet. Det Nordiska forskningsprojektet centralmakt och lokalsamhälle – beslutsprocess på 1700-talet, publikation 4., s. 185-273 , Oslo: Universitetsförlaget 1985 , 228.
Helsingfors universitets studentmatrikel 1640–1852: Johan Wialenius, http://www.helsinki.fi/ylioppilasmatrikkeli/henkilo.php?id=1820
Holmberg, Håkon , Suomen tuomiokunnat ja kihlakunnantuomarit (Domsagor och häradshövdingar i Finland), jämte finsk-svensk ordförteckning över i biografierna nämnda tjänster och myndigheter , Suomen kihlakunnantuomarien yhdistys 1959 , 252.