Förvaltningshistorisk ordbok

Beskrivning

Upphöjdhet, höghet, värdighet, också titel som från början tillkom kejsare, konungar och biskopar till vilka man kunde knyta nämnda epitet, sedermera högre dignitärer inom katolska kyrkan, efter 1630 endast titel för katolska kardinaler. Som titel och epitet på kyrkliga personer var ”eminens” i bruk i Sverige bara under medeltiden. Inom lutherska kyrkan hade biskopar och ärkebiskopar de motsvarande epiteten i ”höghet” och ”högvördighet”.

Finsk beskrivning

ylhäisyys, korkeus, korkea-arvoisuus

Alun perin keisareille, kuninkaille ja piispoille kuulunut arvonimi, sittemmin ennen kaikkea katolisen kirkon korkeampien virkamiesten nimitys, vuodesta 1630 lähtien katolisille kardinaaleille kuulunut epiteetti. Oli käytössä Ruotsissa keskiajalla, mutta poistui reformaation myötä.

Källor

Nordisk familjebok. Konversationslexikon och realencyklopedi 1–38 , Stockholm: Nordisk familjeboks förlags aktiebolag 1904–1926 , 7: 482. http://runeberg.org/nf/

Svenska Akademiens ordbok, http://g3.spraakdata.gu.se/saob/

Andra språk

Franska éminence
Dåtida finska eminenssi
Latin eminentia