Förvaltningshistorisk ordbok

Beskrivning

”Att rätta straffet efter brottets art”, ett processförfarande som innebar att man på grund av förmildrande omständigheter nedsatte det straff som föreskrevs i lag. Termen leuteration hade i 1600-talets juridiska språkbruk den allmänna betydelsen ”underställande av dom”. Inom det svenska rättssystemet kom termen från slutet av 1600-talet att avse förmildring av straff i grova brottmål, i synnerhet då lagen stadgade dödsstraff. Förfarandet brukades i hovrätten och blev officiellt 1714. Från 1750-talet överfördes uppgiften allt oftare på Justitierevisionen och senare på konungens högsta domstol och Senatens justitiedepartement. Leutarationsförfarandet ersatte hovrättens praxis att nedsätta straff genom arbitration. Tekniskt gick det till så att hovrätten först utdömde det lagstadgade straffet men därefter nedsatte det egna domslutet. I Gamla Finland avsåg leuteration det förfarande då underrätternas dödsdomar underställdes Justitiekollegiet för livländska, estländska och finländska ärenden för prövning.

Finsk beskrivning

leuteraatio, tuomion lievennys

Toimenpide, jossa tuomiota alennettiin lakikirjan mukaisesta lieventävien asianhaarojen takia. Termi leuteraatio tuli ruotsalaiseen lakikäytöntöön 1600-luvulla merkityksessä tuomion lieventäminen ja koski alun perin erityisesti kuolemanrangaistuksia.

Källor

Inga källor

Andra språk

Tyska Leuterierung
Dåtida finska (rangaistuksen) mukaus, lauteraatio, lainlievennys
Ryska smjagčenie nazanija