Lista över hänvisningar
Terner, Margaretha
, Kuninkaallinen hovi – Kungliga hovet (ordlista)
.
http://www.sprakochfolkminnen.se/sprak/minoritetssprak/suomi-finska/ruotsalais-suomalaiset-sanastot/sanastot/2014-01-13-kuninkaallinen-hovi.html
H
Lagfaren
tjänsteman vid
hovkontoret från 1669 vars uppgift det var att i rättegångar som gällde hovet, ett kungligt slott eller Kungliga Djurgården, bevaka hovets och konungens
rätt samt föra deras talan. Hovauditören verkade efter 1687 också som åklagarmyndighet vid övre och nedre borgrätten.
Hovauditör förekom även som
titel utan motsvarande ämbete.
Oftast
ofrälse tjänsteman vid hovet som förestod ekonomibetjänterna och
hushållet 1653–1660 och efter 1672. I hierarkin stod hovintendenttjänsten under de högre hovtjänsterna som gavs åt adelsmän.
Hovintendent var också en
ämbetsman vid hovet, tidvis underställd överintendenten, med uppgift att planera och utföra dekor för kungamaktens ceremonier, hovets fester och hovteater, eller en
ämbetsman vid hovet som förestod kungliga konstsamlingar. Hovintendenten innehade en central roll för hovspektaklen – det vill säga skådespel och nöjen – från karolinsk tid till gustaviansk tid. Sedermera blev hovintendent en
titel utan tjänstgöring vid hovet förlänad av kungen till personer i motsvarande civilt yrke.
Kollektivbenämning på de till Husgerådskammaren hörande lägre tjänstemännen under 1700-talet. Till denna grupp räknades i hovstaten 1729 husgerådsmästaren, husgerådsskrivaren, husgerådsskräddaren, tältmästaren och husgerårdskammarens kamrerare.
Tjänstepersonal vid Kungliga husgerådskammaren, från och med 1600-talet en överintendent, intendent, kamrerare, husgerådsmästare, -skrivare och -skräddare samt en amanuens.
Chef för tjänstefolket i Kungliga husgerådskammaren.
Skrivare vid Kungliga husgerådskammaren.
Skräddare tidvis upptagen på hovstaten, särskilt den som var verksam vid Kungliga husgerådskammaren.
Skräddare vid Kungliga husgerådskammaren.
K
Tjänsteman av generalmajors
rang med uppgift att personligen betjäna regenten i det kungliga reprektive kejserliga kabinettet. ”Kabinettskammarherre” var också en
titel utan motsvarande tjänst.
Förkortning för Kunglig Majestäts Orden, användes om de svenska kungliga ordnarna. Titeln
kommendör över Kunglig Majestäts
Orden avser Serafimerriddare. De kungliga ordnarna var Serafimerorden, Svärdsorden och Nordstjärneorden som instiftades 1748 och Vasaorden som instiftades 1772.
Avdelning inom kungliga hovstaterna som grundades under 1500-talets första hälft av Gustav Vasa. Den hade till uppgift att vårda de kungliga husgeråden, det vill säga de kungliga slottens inredning och bohag. Från 1634 hade husgerådskammaren till uppgift att föra
inventarier över samlingarna. Arbetet leddes av
husgerådsmästare och husgerådsskrivare. Husgerådskammaren lydde under riksmarskalken, 1680–1772 under överstehovmarskalken.
Orden instiftad 1748 för ämbetsmän inom civilförvaltningen. Den bestod ursprungligen av två klasser:
kommendör och riddare. År 1783 blev det möjligt att förläna
orden åt präster som upptogs som ledamöter i stället för riddare.
Kungliga Nordstjerneorden förlänas i Sverige sedan 1975 endast utländska medborgare.
Kunglig
orden instiftad 1748 som den förnämsta i det svenska ordensväsendet som då skapades.
Orden har endast en klass liksom dess franska förebild Helgeandsorden.
Kungliga Serafimerorden deltog i övervakningen av rikets fattig- och sjukvård. Serafimerorden delades endast ut till furstar och rikets högsta ämbetsmän och militärer. Orden övertog också ansvaret för Serafimerlasarettet, som vid ordens inrättande var under byggnad. Två
serafimerriddare var sjukhusets direktörer. År 1772 övertog Serafimerorden den högsta direktionen över rikets samtliga lasarett,
barnhus och hospital. År 1787 övertogs uppgiften av Serafimerordensgillet.
Riddarorden instiftad 1748 för militära förtjänster inom
armé och flotta. Den hade ursprungligen två klasser:
kommendör och riddare.
Kungliga Svärdsorden förlänades till 1974 (i Sverige) som belöning för långvarig, gagnande verksamhet inom försvarsmakten (därefter vilande).
S
Lokal där de svenska riksregalierna förvarades.
T
Tjänstebeteckning för den hovtjänsteman som ansvarade för dukning och servering samt uppsikten över dukar, servis och bordsilver under 1700-talet. Taffeltäckaren hörde till betjänterna vid Kungliga Silverkammaren.
Å
Hushållsföreståndarinna på kungligt slott och storgods, ofta synonym till fataburshustru, tills titeln
åldfru blev formell på kungliga slott 1719.
