Lista över hänvisningar
Grönros, Jarmo (et al.)
, Tiima, tiu, tynnyri – miten ennen mitattiin. Suomalainen mittasanakirja
, 4 uud. p.
, 4 uud. p.
, 9
, Turku: Turun maakuntamuseo
2005
.
D
J
Rymdmått för våta varor, också kallat ort, motsvarande 1/32
kanna eller cirka 8,2 cl. Ordet
jungfru förekom även i fartygens eller stenläggningsarbetets redskapsterminologi (till exempel röst- eller märsjungfru, vant- eller bardunjungfru, jungfrublock, jungfrubända).
Från 1735
tjänsteman inom Justeringsverkets justeringsdistrikt. Justeraren godkände och stämplade mått,
mål och
vikter före mätning och vägning. Som
justerare verkade ofta en lantmätare. Städerna fick själva utse sina justerare som sedan togs upp på Justeringsverkets stat. Under autonoma tiden förekom även edsvurna män med justeringsuppgifter i
län där tjära producerades eller där insaltad fisk och insaltat kött fanns till salu.
L
Visst enhetsmått för fartygs dräktighet. Lästen mättes av särskilda
skeppsmätare och innebar efter 1803 erläggande av viss
avgift efter lästetalet när fartyget anlöpte en hamn.
M
Längdmått av olika längd i olika delar av landet, men som från mitten av 1600-talet fastslogs till 36 000 fot (cirka 10,69 kilometer) och efter metersystemets införande 10 kilometer.
Enhet för mätande av varor i volym. Under 1500-talet varierade den kamerala måltunnan mellan olika fögderier. I vissa fall kunde också de indragna kyrkliga skatterna mätas med ett rymdmått av annan storlek än de världsliga. Först i mitten av 1600-talet började måtten bli mer enhetliga, och måttplakatet 1665 standardiserade dem.
P
Stadsbetjänt som mätte mängden hö eller ved som bönderna saluförde i staden; under 1900-talet edsvuren vedmätare.
Avgift som betalades för hö enligt fastställd
taxa i Viborg och Fredrikshamn.
T
Gammalt åkerytmått motsvarande 56 000 kvadratfot eller cirka en halv hektar, egentligen den areal som motsvarade en tunnas utsäde; utsädestunnland.
U
Samlande benämning på särskilt koppar och järnvikt från 1638 i uppstäder. På grund av de höga utfraktskostnaderna beräknades övervikt. Vikterna skulle utmärkas med fyrkantiga stämplar. År 1739 motsvarade 1
skeppund uppstadsvikt 16
lispund 16
markpund viktualievikt.
Den enhet som utgjorde grunden för tiondesättningen. År 1694 stadgades att tiondet skulle utgöra åtta kappar ren säd av varje tunnas utsäde. År 1804 konstaterade
Kammarkollegium i ett
brev till landshövdingen i Tavastehus
län att ett
utsädestunnland motsvarade 1 1/3 geometriskt tunnland. År 1814 fastställdes beräkningen för taxeringen av olika jordmåner. Beräkningarna fastställdes 1819.
V
Övervakare av stadsvåg och person som utfärdade officiella skeppsdokument, som generalattest, över vägda varor för
skeppare på väg till en utländsk hamn.
