Förvaltningshistorisk ordbok

Beskrivning

Krigsdomstol som fungerade som underdomstol inom den finska krigsmakten under andra världskriget. Fältkrigsrätter var verksamma vid fronten och deras uppgift var att behandla brott som begåtts av soldater eller av befolkningen som var bosatt på det ockuperade området. I allmänhet fanns det en fältkrigsrätt vid varje armé, grupp, armékår, division och brigad. Dessutom fanns det även en fältkrigsrätt vid varje skyddskårsdistrikt. Efter andra världskriget fungerade fältkrigsrätterna ännu en tid vid militärdistrikten. Krigsrätterna bestod av en lagfaren ordförande, som kallades krigsdomare, samt en officer och en underofficer eller av en representant som tillhörde manskapet. Krigsdomaren valdes av högsta domstolen och ledamöterna av fördelningens befälhavare. Även de domstolar som verkade under finska inbördeskriget 1918 kallas vanligen fältkrigsrätter.

Finsk beskrivning

kenttäoikeus

Källor

Arkistolaitos: Arkivverket, http://www.arkisto.fi/

Hannula, Ilari , Vankeinhoitoon liittyvän lainsäädännön historia 1881–1975. Teoksessa Suomen vankeinhoidon historiaa. Katsauksia vankeinhoidon kehitykseen. Toim. Elina Suominen, s. 85–178 1 , Helsinki: Oikeusministeriön vankeinhoito-osasto 1981 , 113.

Holmberg, Håkon , Suomen tuomiokunnat ja kihlakunnantuomarit (Domsagor och häradshövdingar i Finland), jämte finsk-svensk ordförteckning över i biografierna nämnda tjänster och myndigheter , Suomen kihlakunnantuomarien yhdistys 1959 , 253.

Kosonen, Arto , Erikoistuomioistuimet Suomessa. Tutkimus Suomessa toimivien erikoistuomioistuinten taustasta, perustamisesta ja kehityksestä , 37 , Helsinki: 1980 , 51, 52, 55.

Nikkarinen, Lasse (toim.) , Lakitieto 4 , Helsinki: Otava 1983 , 1903.

Sadeniemi, Matti , Nykysuomen sanakirja 1–6. Valtion toimeksiannosta teettänyt Suomalaisen Kirjallisuuden Seura , Helsinki: WSOY 1951–1961 .

Storfurstendömet Finlands författningssamling. Finlands författningssamling (1917 ff). , Helsingfors: 1860–1916 , 1920: nr 92: § 11–17 .