”Att döma efter samvete”, om av domare fritt avdömt straff utan stöd av klar lag eller på grund av målets säromständigheter. Arbitration förekom huvudsakligen under 1600-talet, med början från 1608, vid hovrätterna huvudsakligen 1614–1684, men blev mera ovanligt efter införandet av 1734 års lag. I modern tid avgörande av en konflikt genom skiljedom eller av tredje part på basis av internationell rätt.
arbitraatio, omantunnontuomio*
tuomarin omantuntonsa ja arvionsa mukaisesti tekemä tuomio
Jägerskiöld, Stig (et al.) , Hovrätten under den karolinska tiden och till 1734 års lag (1654–1734). Särtryck ur: Svea hovrätt. Studier till 350-årsminnet , Stockholm: Norstedts 1964 , 275, 279, 280.
Modéer, Kjell Åke , Historiska rättskällor: En introduktion i rättshistoria , 2 uppl. , Stockholm: Nerenius & Santérus förlag 1997 , 125.
Peterson, Claes , ”En god ämbetsman är bättre än en god lag...”. Frågan om justitiekanslern som en allmogens besvärsinstans i klagomål över kronobetjänternas ämbetsutövning (1747– 1752). I: Administrasjon i Norden på 1700-tallet, s. 308– 335 , 4 , Oslo: Universitetsförlaget 1985 , 312.
Thunander, Rudolf , Hovrätt i funktion. Göta hovrätt och brottmålen 1635–1699 , I, 49:de bandet , Stockholm: Nerenius & Santérus förlag Ab 1993 , 197–198.