Finlands första kollegiala världsliga dömande myndighet i första eller andra instans, grundad i Åbo 1623. Åbo hovrätt blev efter 1776 besvärs- och underställningsdomstol bara för södra och sydvästra Finland. Under autonoma tiden hette den formellt Kejserliga Åbo hovrätt. Den var första rättsinstans för adelskapet till 1869 och för tjänstefel begångna av högre ämbets- och tjänstemän. Åbo hovrätt var även domstol för granskning av underrätternas domar i grova brottmål, besvärsdomstol för lagmansrätterna och underrätterna på landsbygden och i städerna i Finland fram till 1776, då Vasa hovrätt övertog ansvaret för de norra och östra domsagorna. Hovrättens domar kunde överklagas till Kgl. Maj:t, efter 1809 till senatens justitiedepartement (kejsaren) tills Högsta domstolen grundades 1918. Ledamöterna utgjordes av en president, hovrättsråd och assessorer, vilkas antal varierade under perioden 1623–1950. Hovrätten var domför med fem medlemmar fram till 1921, därefter med tre medlemmar.
Turun hovioikeus
Suomen ensimmäinen monijäseninen maallinen ensimmäisen ja toisen asteen tuomioistuin, joka perustettiin Turkuun vuonna 1623. Vuonna 1776 Turun hovioikeus rajattiin valitus- ja tarkastustuomioistuimeksi vain eteläisen ja lounaisen Suomen alueelle ja Vaasan hovioikeus sai alueekseen maan pohjoiset ja itäiset osat. Autonomian aikana sen nimi oli Keisarillinen Turun hovioikeus. Se oli ensimmäinen oikeusaste aatelishenkilöille sekä korkeampien virkamiesten virkavirhekäsittelyille. Henkilökuntaan kuuluivat hovioikeuden presidentti, hovioikeusneuvos sekä asessorit. Tuomiokelpoisuuteen tarvittiin viisi jäsentä, vuodesta 1921 kolme.
Inga källor