Förvaltningshistorisk ordbok

Beskrivning

Av Kgl. Maj:t efter 1696 på viss tid till kyrkoherde eller annat prästerligt ämbete beviljad rätt att undantagsvis uppbära en del av kronotiondespannmålen som löneförmån. Förläningsspannmålen var en form av stödfinansiering till fattiga pastorat eller pastorat, som var alltför stora eller för krävande för det ordinarie prästerskapet att sköta. Dylika lediga pastorat eller prästerliga ämbeten skulle från 1790, under autonoma tiden 1837, anmälas till regenten av landshövdingen/guvernören för att avgöra huruvida förläningsspannmålen skulle indras till kronan eller användas för efterträdarens avlöning. Konsistoriet hade rätt att yrka på spannmålens bibehållande under förutsättning att det kunde bevisa behovet. Det förutsatte uppgifter om prästgårdens årliga avkastning och andra löneförmåner (tertialen, smör- och kvicktionde samt inkomsterna från begravningar; dop och vigslar samt kyrkogång m.m.). Uppgifterna skulle sändas till senatens ekonomiedepartement.

Finsk beskrivning

sovitun ajan lahjoitusverovilja*, oikeus osuuteen kymmenysviljasta

Kuninkaallisen majesteetin vuodesta 1696 lähtien määtätyksi ajaksi kirkkoherralle tai muulle papillisen toimen harjoittajalle myönnetty oikeus kantaa osa kruunun kymmenysviljoista itselleen palkkaetuna. Oikeuden myöntämisen tarkoituksena oli erityisesti köyhien pastoraattien tukeminen.

Källor

Ekman, Fredrick (utarbetad af) , Systematisk samling af utdrag utur gällande författningar rörande ecclesiastik- och skolestaterne uti Storfurstendömet Finland med särskildt hänseende till Åbo Erke-stift I–II, III, IV–V , Åbo: Frenckellska boktryckeriet 1860–1864 , IV (1864): I: § 89–90: 149–150.

Nordisk familjebok. Konversationslexikon och realencyklopedi 1–38 , Stockholm: Nordisk familjeboks förlags aktiebolag 1904–1926 , 9: 453. http://runeberg.org/nf/

Svenska Akademiens ordbok, http://g3.spraakdata.gu.se/saob/

Andra språk

Inga termer på andra språk