Samlingsterm om åtgärder vars syfte är att underlätta för personer med handikapp att få eller behålla ett arbete. Under andra världskriget i Finland avsågs med termen det statliga skadestånd som arbetsföra krigsinvalider och krigsänkor var berättigade till. Arbetsvården gick ut på att staten bekostade arbetsplaceringen, omskolningen till annat yrke eller utbildning inom eget yrke till sådana arbetsuppgifter som lämpade sig för krigsinvaliden eller krigsänkan samt arbetsredskap. En arbetsgivare som tränade upp och sysselsatte krigsinvalider fick ersättning av staten och betecknades arbetsvårdare för krigsinvalider. För krigsänkor förekom det också statligt garanterade studielån.
työhuolto
Yleisnimitys toimenpiteille, joiden tarkoituksena oli helpottaa vammasta kärsivien henkilöiden saamaan työpaikka tai pitämään se. Toisen maailmansodan aikana sillä tarkoitettiin Suomessa valtiollista korvausta, jota annettiin työkelpoisille sotainvalideille ja -leskille. Siihen sisältyi valtion kustantama työhön sijoittaminen, koulutus uuteen ammattiin tai erikoistumiskoulutus omalla alalla siten, että työnteko oli edelleen mahdollista.
Karlsson, Göran , Iso ruotsalais-suomalainen sanakirja , 358 , Helsinki: Suomalaisen Kirjallisuuden Seura 1982–1984 .
Nationalencyklopedin (i Sverige), http://www.ne.se/om/encyklopedi
Piirainen, Veikko , Vaivaishoidosta sosiaaliturvaan. Sosiaalihuollon ja sen työntekijäjärjestöjen historiaa Suomen itsenäisyyden ajalta , 4 , Hämeenlinna: Karisto 1974 , 213.
Storfurstendömet Finlands författningssamling. Finlands författningssamling (1917 ff). , Helsingfors: 1860–1916 , 1942: nr 649: § 1: 1387 .
Storfurstendömet Finlands författningssamling. Finlands författningssamling (1917 ff). , Helsingfors: 1860–1916 , 1943: nr 363: 635–637: .
Storfurstendömet Finlands författningssamling. Finlands författningssamling (1917 ff). , Helsingfors: 1860–1916 , 1943: nr 364: 638–640 .