Ämbetsexamen för kameral och finansrättslig tjänst inom statsförvaltningen, inrättad 1799. Kameralexamen avlades vid universitet. Den avskaffades i Finland vid riksdelningen men återinfördes 1817 och fick 1828 namnet kameralexamen. Examen gav behörighet till tjänst vid kansliet för finska ärenden, senatens ekonomiedepartement och Allmänna revisionsrätten samt som landssekreterare och landskamrerare. I något skede var kameralexamen indelad i högre och lägre kameralexamen vilka sammanslogs till en examen 1871 för behörighet till lägre förvaltningstjänster och auskultering eller extra ordinarie tjänst vid senatens ekonomiedepartement. Kameralexamen ersattes 1895 med lägre förvaltningsexamen. Tjänstemannen måste uppvisa bevis på vunnen skicklighet i kamerala ämnen och förhördes efter 1871 före tjänstetillträdet vid universitetet i statsförvaltningsrätt, finans-, politisk och ekonomisk lagstiftning samt nationalekonomi och civil- och straffrättens grunder med avseende på den blivande kamerala tjänstemannens civilrättsliga- och straffutfärdande funktion samt viss åklagarrätt. Under svenska tiden krävdes betyg från universitet över kunskaper i teologi, svenska, aritmetik, natur- och sedelära, under autonoma tiden före 1871 krävdes studentexamen och förhör i allmänna, för civila tjänster oumbärliga kunskaper samt i de vetenskaper som var nödvändiga för varje särskild tjänst.
kameraalitutkinto, (myöh. alempi hallintotutkinto)
Vuonna 1799 perustettu virkatutkinto kameraalisissa ja talousoikeudellisissa töissä toimiville. Tutkinto suoritettiin yliopistolla ja se oikeutti alempiin hallintovirkoihin.
Holmberg, Håkon , Suomen tuomiokunnat ja kihlakunnantuomarit (Domsagor och häradshövdingar i Finland), jämte finsk-svensk ordförteckning över i biografierna nämnda tjänster och myndigheter , Suomen kihlakunnantuomarien yhdistys 1959 , 253.
Kannel, Wäinö (red.) , Viipurin hovioikeus 1839–1939: Tietoa hovioikeuden historiasta, toiminnasta ja virkakunnasta:Satavuotismuistojulkaisu 1939 , 89.
Nordisk familjebok. Konversationslexikon och realencyklopedi 1–38 , Stockholm: Nordisk familjeboks förlags aktiebolag 1904–1926 , 13: 718. http://runeberg.org/nf/
Professoriliitto: Professorsförbundet. Lyhenteitä (verkkomatrikkeli), http://matrikkeli.professoriliitto.fi/verkkomatrikkeli/lyhenteet.pdf
Sadeniemi, Matti , Nykysuomen sanakirja 1–6. Valtion toimeksiannosta teettänyt Suomalaisen Kirjallisuuden Seura , Helsinki: WSOY 1951–1961 .
Samling af placater, förordningar, manifester och påbud, hvilka i storfurstendömet Finland sedan 1808 års början från trycket utkommit Del I–XVII 1821–1862 , V (1828): § 3, 5: 469–470.
Sonck, J. G. (Johan Gideon) , Ruotsalais-suomalainen laki- ja virkakielen sanasto, Svensk-finsk lag- och kurialterminologi , 103 1903 .
Storfurstendömet Finlands författningssamling. Finlands författningssamling (1917 ff). , Helsingfors: 1860–1916 , 1871 nr 17: § 5: 10 .
Svenska Akademiens ordbok, http://g3.spraakdata.gu.se/saob/