Den avgift som en landbonde årligen betalade för att han självständigt brukade ett kyrkogods. Avgiften var fast i motsats till de landbönder som betalade enligt en viss kvot. Dessutom kunde landbonden vara skyldig att prestera dagsverken, förslor och gengärd.
Finsk beskrivning
kirkontiluksen kiinteä vuokramaksu
Erosi yleisistä maavuokrista siitä, että se oli kiinteä maksu eikä osuus tuotosta.
Källor
Kerkkonen, Gunvor (red.)
, Kulturhistoriskt lexikon för nordisk medeltid I–XXII
, [København]: Rosenkilde og Bagger
1956–1978
, IX: 696.
