Förteckning över mantalsskrivna personer i ett visst område. Mantalslängderna infördes 1642. De innefattade under loppet av 1600-talet alla sockenbor i en viss ålder, vare sig de betalade mantalspengar eller inte. De ickebetalande antecknades emellertid i längden bara till namnet (inte med siffra i kolumn), och i marginalen antecknades orsaken till att vederbörande var befriad från mantalspeng. Från 1765 var mantalslängden en förteckning över alla levande personer i ett fögderi. Längden innehåller uppgifter om namn, födelseår, boplats, fast egendom, yrke, tjänst m.m. Alla hemman, torp och lägenheter infördes i samma ordning som i jordeboken. Först angavs åbons namn och familj, sedan lägenhetens alla tjänstehjon, torpare och inhyseshjon. Mantalslängden upprättades årligen i tre exemplar, ett för häradsskrivaren, ett för landskontoret och ett för Kammarkollegium, senare i två exemplar varav det ena sändes tillsammans med landsboken till senatens ekonomiedepartement och det andra blev kvar på landskontoret. Mantalslängderna fördes ursprungligen av prästerskapet, mellan 1652 och 1779 av mantalskommissarier, fram till 1741 med hjälp av den lokala prästen och efter 1779 av häradsskrivaren enligt ett visst formulär. Längden skulle insändas till Kammarkollegium senast den 10 januari under plikt för varje försenad dag, senare till kejserliga senaten inom juni månad. Mantalslängder uppgjordes i Gamla Finland från 1728 till 1782, då uppbörden av mantalspenningar upphörde där.
henkikirja, henkiluettelo
Luettelo henkikirjoitetuista henkilöistä tietyllä alueella. Henkikirjat otettiin käyttöön vuonna 1642 ja ne kattoivat tiedot kaikista tietynikäisistä pitäjän verovelvollisista ja verovapaista asukkaista. Verovapaista tosin kirjattiin vain nimi ja vapautuksen syy, ei manttaalinumeroa. Vuodesta 1765 lähtien henkikirja oli luettelo kaikista tietyssä voutikunnassa elävistä henkilöistä.
Andersson, Kent & Henrik (red.) Anderö , Ordbok för släktforskare , 5 uppl. , Västerås: Ica 2006 , 114.
Bonsdorff, Johan Gabriel , von , Stor-Furstendömet Finlands kameral-lagfarenhet. Tredje delen , Helsingfors: G.O. Wasenius 1833 , 831, 850–851, 859–860.
Engelhardt, Nikolai Henrik , Die Beschreibung des Russisch Käyserlichen Gouvernements von Wiburg (1767) , 8 , Helsinki: Suomen historiallinen seura 1973 , 80.
Förteckning 118 i Riksarkivet .
Lext, Gösta , Mantalsskrivningen i Sverige före 1860 , 13 , Göteborgs universitet 1968 , 21-25.
Nordisk familjebok. Konversationslexikon och realencyklopedi 1–38 , Stockholm: Nordisk familjeboks förlags aktiebolag 1904–1926 . http://runeberg.org/nf/
Sadeniemi, Matti , Nykysuomen sanakirja 1–6. Valtion toimeksiannosta teettänyt Suomalaisen Kirjallisuuden Seura , Helsinki: WSOY 1951–1961 .
Sonck, J. G. (Johan Gideon) , Ruotsalais-suomalainen laki- ja virkakielen sanasto, Svensk-finsk lag- och kurialterminologi , 103 1903 .
Svenska Akademiens ordbok, http://g3.spraakdata.gu.se/saob/
Viikki, Raimo , Vanhan Suomen asiakirjat. Suomen historian asiakirjalähteet 1994 , 149.
Viikki, Raimo , Vanhan Suomen henkilöverotus ja väestöluettelot, HArk 60 , 168-173.
Willgren, Karl , Den historiska utvecklingen av Finlands förvaltningsrätt. Till trehundraårs minnet av Sverige-Finlands första regeringsform dat. den 29 juni 1634 , Helsingfors: Söderström & C:o 1934 , 168–169.