Chefsämbetsman som ansvarade för artilleriet och vapentillverkningen. Titeln förekom från 1602 då den ersatte överstetygmästartiteln. Rikstygmästaren var fältmarskalkens ställföreträdare och hörde till de lägre riksämbetsmännen. Från 1634 kallades rikstygmästaren riksfälttygsmästare.

valtakunnan asemestari

Tykistöstä ja aseiden valmistuksesta ylimmässä vastuussa ollut virkamies.

Andersson, Kent & Henrik (red.) Anderö , Ordbok för släktforskare , 5 uppl. , Västerås: Ica 2006 , 209, 228, 239.

Frohnert, Pär , Administration i Sverige under Frihetstiden. Administrasjon i Norden på 1700-tallet. Det Nordiska forskningsprojektet centralmakt och lokalsamhälle – beslutsprocess på 1700-talet, publikation 4., s. 185-273 , Oslo: Universitetsförlaget 1985 , 210.

Lewenhaupt, Sten , Svenska högre ämbetsmän från 1634. Högre ämbetsmän och chefer för statliga verk och inom central och lokalförvaltningen m.m. namn och årtal , Stockholm: Norstedt 1962 , 51.

Nordisk familjebok. Konversationslexikon och realencyklopedi 1–38 , Stockholm: Nordisk familjeboks förlags aktiebolag 1904–1926 , 9: 472, 905. http://runeberg.org/nf/

Sonck, J. G. (Johan Gideon) , Ruotsalais-suomalainen laki- ja virkakielen sanasto, Svensk-finsk lag- och kurialterminologi , 103 1903 , 367 (tygmästare).

Svenska Akademiens ordbok, http://g3.spraakdata.gu.se/saob/

Dåtida finska valtakunnan asemestari, valtakunnan varusmestari

Svenska tiden

1600-tal

1602–1634

arklimästare
artilleritygmästare
generalfälttygmästare
Krigskollegium
riksfälttygsmästare
riksämbetsman
överste arklimästare
överstearklimästare
fältmarskalklöjtnant