Förvaltningshistorisk ordbok

Beskrivning

Latinsk term som innebar att präster endast kunde dömas av kyrklig domstol och att besättandet av kyrkliga ämbeten, särskilt biskopar, låg i kyrkans händer. Privilegiet infördes omkring 1250 och det andliga frälset befriades från alla slags skatter, avgifter och skyldigheter gentemot kronan. Från och med 1531 utnämnde regenten de högre kyrkliga tjänstemännen. Det andliga frälsets privilegier avskaffades sedan successivt under 1600-talet. Från och med 1787 omfattade domsrätten endast tjänstebrott medan andra brott skulle rannsakas av häradsrätten. Detta gällde i Finland fram till 1867.

Finsk beskrivning

kirkon oikuedellinen privilegio*

kirkollinen oikeus- ja hallintoautonomia; Termi, johon sisältyivät sekä papiston oikeus saada oikeudenkäynti kirkollisessa tuomioistuimessa että kirkon oikeus asetta itse virkamiehensä.

Källor

Kyrko-Lagen af 1686 och Kongl. Förordningen, huru med Rättegång i Dom-Kapitlen förhållas skall, af den 11 Februari 1687, samt Författningar, som dem upplysa, förklara, ändra eller tillöka; så ock i särskilda mål utfärdade Kongl. Bref, Resolutioner eller Utslag, som tjena till upplysning om rätta förståndet af Kyrko-Lagen och förordningen om Rättegång i Dom-Kapitlen; På Konungens befallning utgifna , Upsala: Tryckt hos Heffler och Rebell 1845 , (1845): Kungligt cirkulärbrev 7.12.1787: § 4: 724–725.

Pirinen, Kauko , Finlands kyrkohistoria 1. Medeltiden och reformationstiden , Skellefteå: Artos 2000 , 50.

Andra språk

Latin privilegium fori