Landsstatens högsta ämbetsman sedan 1600-talet, näst efter landshövdingen, med ansvar för länets kanslifunktioner och chef för landskansliet. Landssekreteraren var chef för landskansliet och landshövdingens bisittare och ställföreträdare. På landskansliet bistods han av vicelandssekreterare, länsnotarie och landskanslister.
lääninsihteeri
Läänin virkakunnan korkeimpia virkamiehiä 1600-luvulta lähtien, arvossa seuraavana heti maaherran jälkeen. Lääninsihteerin vastuulla oli kanslian toiminta ja hän toimi myös maaherran sijaisena.
Andersson, Kent & Henrik (red.) Anderö , Ordbok för släktforskare , 5 uppl. , Västerås: Ica 2006 , 219.
Andersson, Kent & Henrik (red.) Anderö , Ordbok för släktforskare , 5 uppl. , Västerås: Ica 2006 , 219.
Frohnert, Pär , Administration i Sverige under Frihetstiden. Administrasjon i Norden på 1700-tallet. Det Nordiska forskningsprojektet centralmakt och lokalsamhälle – beslutsprocess på 1700-talet, publikation 4., s. 185-273 , Oslo: Universitetsförlaget 1985 , 214, 217.
Sadeniemi, Matti , Nykysuomen sanakirja 1–6. Valtion toimeksiannosta teettänyt Suomalaisen Kirjallisuuden Seura , Helsinki: WSOY 1951–1961 .
Sonck, J. G. (Johan Gideon) , Ruotsalais-suomalainen laki- ja virkakielen sanasto, Svensk-finsk lag- och kurialterminologi , 103 1903 .
Suomenmaan virkojen ja virastojen nimiä suomeksi. Ehdotellut Aug. Ahlqvist II , Helsinki: Suomalaisen Kirjallisuuden Seura 1865 , 228.
Svenska Akademiens ordbok, http://g3.spraakdata.gu.se/saob/