Ofrälse hovtjänsteman som hade överinseendet över förvaring och servering av viner samt förvarade de glas som användes under monarkens måltider. Ett ämbete som munskänk omnändes vid det svenska hovet 1314. Munskänkar var upptagna på hovstaten åtminstone under 1600-talet och förra delen av 1700-talet. Benämningen förekom under 1700-talet också om person som innehade rättighet att tillverka och sälja spritdrycker. Den förekom vid ryska hovet i form av övermunskänk, åtminstone 1722–1917.
juomanlaskija*
Hovin viineistä ja niiden tarjoilusta vastannut virkamies.
Andersson, Kent & Henrik (red.) Anderö , Ordbok för släktforskare , 5 uppl. , Västerås: Ica 2006 , 222.
Henel, Andreas Jochim , von , Det Anno 1729 florerande Swerige, eller Fullkommelig Beskrifning Om den mycket kloka och högst-berömmeligste Regereingens Författning, Inrätt ning occh Beskaffenhet uti Riket , Leipzig: Zunkel 1730 , 154.
Karlsson, Göran , Iso ruotsalais-suomalainen sanakirja , 358 , Helsinki: Suomalaisen Kirjallisuuden Seura 1982–1984 , II: 433.
Kerkkonen, Gunvor (red.) , Kulturhistoriskt lexikon för nordisk medeltid I–XXII , [København]: Rosenkilde og Bagger 1956–1978 , XI: 12.
Persson, Fabian , Servants of Fortune. The Swedish Court between 1598 and 1721 (diss.) 1999 , 30.
Svenska Akademiens ordbok, http://g3.spraakdata.gu.se/saob/