I Ryssland 1722 i samband med införandet av rangtabellen introducerad benämning på de ätter inom vilka adelsskapet ärvdes till följande släktled. Till den ärftliga adeln hörde till år 1856 1) de släkter som tillhörde gammal ärftlig adel, 2) de som nobiliterats av regenten, 3) de oadliga som genom sin rang erhöll ärftligt adelskap, det vill säga innehavarna av alla militära grader som stod upptagna i rangtabellen från och med rangklass 14 och civiltjänstemän vilkas rang var 8 (kollegieassessor) eller högre, samt 4) de som erhållit ryska ordnar. Civiltjänstemän i klasserna 9–14 hade endast personligt adelsskap. I Gamla Finland gällde samma regler om adelsskap som i riket i övrigt; till kategorin 1 räknades även de medlemmar av svenska adelssläkter som bodde i Gamla Finland.
perinnöllinen aateli
Brokgauz, F.A. & I.A. Efron , Enciklopedičeskij slovar. Izdatel´ F.A. Brokgauz i I.A. Efron, 1–41 1890–1904 , 10: 205-208.
Gosudarstvennost´ Rossii, Slovar´- Spravočnik 1-5 , Moskva: Nauka 1996–2005 , 5.2: 199-200.
Otečestvennaja istorija. Istorija Rosii s drevnejšich vremen do 1917 goda. Enciklopedia 1-3 1995–2000 , 1: 684.
Paaskoski, Jyrki , Suomen kuvernementin aatelisnimikirja. I: Henkilö- ja sukuvaakunat Suomessa , Helsinki: Suomalaisen Kirjallisuuden Seura 2011 , 123.
Sovetskaja istoričeskaja ėnciklopedija 1–16 1961–1976 , 5: 23.