Huvudsakligen om den av kyrkorådet förvaltade kassan, vars medel användes till understöd åt de fattiga som inte kunde fördelas på fattigrote. Fattigkassor förekom också vid läroverken för understöd till fattiga elever. De fick efter 1743 sina medel från en viss procent av summan för inventarierna i varje sterbhus i församlingen, frivilliga bidrag under bröllop och barndop, ur fattighåven som efter allmänna kollekten fördes runt i kyrkan under gudstjänsten och från kvarlåtenskap efter avlidna fattighushjon. Efter 1848 insamlade också passexpeditionen i S:t Petersburg 20 kopek silver till fattigkassan, av alla som vistades där på obestämd tid, medan de samtidigt var inskrivna i kyrkboken i sin hemförsamling i Finland. Medlen skickades till den berörda församlingens fattigkassa.
köyhäinrahasto
Nimitys, jota käytettiin pääasiassa kirkkoraadin hallinnoimasta rahastosta, jonka varat käytettiin niiden köyhien auttamiseen, joita ei voitu jakaa vaivaisruotuun eli yksittäisten talonpoikien taloihin elätettäväksi. Köyhäinkassaksi nimitettiin myös köyhien oppilaiden tukemiseksi perustettuja kassoja koululaitoksen piirissä. Käyhäinkassat saivat varansa perunkirjoitusten yhteydessä maksetuista köyhäinprosenteista sekä erilaisista vapaaehtoisista lahjoituksista ja kirkoissa kerätyistä kolehdeista.
Inga källor