Under svenska tiden en skatt som kronan uppbar av varje skattskyldig jord. Den bestämdes ursprungligen årligen enskilt för varje hemman, efter 1524 på basis av ett jordregister (jordebok) över skatte-, krono- och frälsebönderna i varje län. Skatten började efter 1718 allmänt kallas för jordeboksräntan, till skillnad från de under 1600-talet införda yngre jordräntorna från bevillningars förvandling till ständig efter mantal utgående skatt, vilka kallades mantalsränta. Skatten utgick i persedlar och kontanta penningar. Jordeboksräntans viktigaste underavdelning var skatten som utgick i dagsverken och den så kallade fodringen.
varsinainen maakirjavero, vanha maakirjavero
Vero, jota perittiin Ruostin vallan aikana jokaiselta verovelvolliselta maatilalta. Sen määriteltiin alun perin vuosittain erillisenä jokaiselle tilalle, mutta vuodesta 1524 eteenpäin perintö-, kruunu- ja rälssitiloista pidetyn maakirjan perusteella. Veroa alettiin vuodesta 1718 kutsumaan maakirjaveroksi erotukseksi 1600-luvulla käyttöön otetuista uudemmista maaveroista, joita kutsuttiin manttaaliveroksi. Veroa maksettiin joko rahana tai verotuotteina eli -parseleina.
Bonsdorff, Johan Gabriel , von , Stor-Furstendömet Finlands kameral-lagfarenhet. Andra delen , Helsingfors: G.O. Wasenius 1833 , 451–453.
Nordisk familjebok. Konversationslexikon och realencyklopedi 1–38 , Stockholm: Nordisk familjeboks förlags aktiebolag 1904–1926 . http://runeberg.org/nf/
Sadeniemi, Matti , Nykysuomen sanakirja 1–6. Valtion toimeksiannosta teettänyt Suomalaisen Kirjallisuuden Seura , Helsinki: WSOY 1951–1961 .
Sonck, J. G. (Johan Gideon) , Ruotsalais-suomalainen laki- ja virkakielen sanasto, Svensk-finsk lag- och kurialterminologi , 103 1903 , 174 (jordeboksränta).
Wikipedia – Vapaa tietosanakirja, http://fi.wikipedia.org